Historiskt sett, just den här platsen ger mig kanske inte den mest postiva magkänslan. Jag är säkert överkänslig just nu genom allt som hänt, men de vibbarna finns ändå där. Trots att det då var en sk verksamhetsplanering som föregåtts av en hel del omkastningar av människor och tjänster som gjorde den helhetsbilden mörkare.
Minns speciellt den "gåva" vi anställda förärades med innan hemfärd, ett gruppfoto som tagits några månader innan på en vårfest. Bilden gjorde man ett 1000 bitars pussel av, vid granskning av bilden fann man att runt 25% lämnat företaget av en eller annan anledning. Snygg gest, eller hur?
Av ren slöhet var det först i år som den oöppnad hamnade i återvinningens stora gap.
Nåja, jag ska inte måla fan på väggen, och om jag jämför känslan i min mage nu och då så känns det trots allt mer positivt. Vilket iofs är lovande.
Det kanske inte blir som en bal på slottet, skärgårdsluft är inte att förakta. Så ni ser... Jag avslutar i postiv anda, f ö drömde jag inte i natt som kunde ge mig anledning till annat heller. Bra va?

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar