Rapporten...

från fredags övningarna på Judogymnasiet och kvällsträningen i Uppsala med Jakob Reinius.

Det var 10 stycken ungdomar, (Ina, den enda från Stockholm) på intervjuer under fm. med två av skolans idrottslärare/mentorer.

Det var lite nervöst men mest pinsamt tyckte hon. Ingen ”kändis” att prata med under väntandet på nästa steg, men det gick hyfsat ändå. Alla satt med datorer och skrev meriter och resultat från sista 2 åren och svar på frågor som: Varför vill du gå på IGU/ELID? Varför ska vi välja dig? Vad har du för mål & visioner? Ina hade förberett innan, (det hade Fredrik N tipsat) så den biten var klar.

Första intervjun gick så där, kändes rätt ovant att svara på den typen av frågor, men den andra intervjun gick mycket bättre. Efteråt fick ungdomarna info hur och när de får veta resultatet, Henrik Gaddefors som höll i infot nämnde att de kommer att ha intervjuat 66 stycken under 4 dagar och de kommer att ha en jättelista att gå igenom tills onsdag den 28:e då de börjar ringa de som får en plats. Han sa dessutom att från 1993 årskull har det varit väldigt många sökande, över 300 st, varav 66 st har kallats till intervjuer. Många har väldigt fina meriter, förutom skolresultaten. Bara den faktorn att bli utvald av sin idrott är ett jättebra kvitto. Stor skillnad jämfört med förra året sa han också, men det kanske bara var smicker!!

Sen mötte vi Christine och några av hennes kompisar i idrottsklassen och fick äta lunch innan vi åkte ner på stan för att ”reka lite”.

Vi träffades igen på Fyrishov igen strax före 17 då kvällspasset med Jakob skulle starta, det skulle var lite mer teknik med tävlingsinriktning och med USM/JSM som närmast framtida mål.

Träningen började med favorittekniker, lite putsning och nötning. Olli hade varit nöjd, här kastade och kastade och kastade tjejerna varandra. Filmerna, om än i halvdan kvalitet för att kameran valde att ”lagga”, så mobilen fick dokumentera allt, finns på ankan620

Tjejerna var rätt nöjda med träningen, tyvärr kunde vi inte stanna tiden ut till sena natta, som det säkert blivit, men det får blir mer en annan gång.

Kul var det iaf att se på från ”bänken”